Dag 58: Sea World
Vilken bra dag vi hade det på Sea World, hur bra park som helst! Jag tror inte att någon av oss hade trott att vi skulle kunna vara där så länge. Kom dit lagom till öppningsdags kl 09.00 och åkte inte därifrån förrän det stängde kl 22.00. Vi har klappat stingrays, nästan klappat delfiner och kollat på två shower med späckhuggaren Shamu. Var det han som dödade sin tränare för några månader sen? Såg en show med delfiner också och en med smådjur. Katter, hundar, råttor, skunkar(?) m.m. Hur sjutton gör man för att dressera en skunk?! Den här showen var förresten samma som den vi såg på Universal Studios i LA. Skitrolig faktiskt! Man blir riktigt imponerad över hur duktiga dom där. Kommer upp lite videor sen på det.
Sen finns det ju även lite åkattraktioner där som vi såklart provade på. Den första vi åkte var någon som hette Kraken, nog bland det värsta som Johan åkt kläcker han ur sig när vi står i kön. Huh?! Jag ville vända direkt! Vi åkte iaf och var lagom yra i huvudet efter loop på loop på lopp. Men det var kul! Däremot var den absolut inte lika rolig som deras nya (tror jag) attraktion Manta. Helt sjuk är den! Hela tiden åker man framlutad på mage så att man ser marken under sig hela tiden. Det var nog den bästa berg- och dalbanan jag åkt hittills! Vi har ju fortfarande Six Flags kvar.
Innan stängningsdags bjöds det på ett helt otroligt fyrverkeri. USA är bra på att göra stora saker har vi märkt. Hela dagen var alltså jättebra, kul att få lite nya minnen. Jag kommer inte ihåg mycket av från när jag var där -94. Det enda jag ska varna för är att åka den helikoptersimulatorn som finns där. Speciellt om man som jag lätt mår illa. Den var helt avskyvärd, till och med Johan kände sig helt knäpp i huvudet efter den. ÅK EJ!
Dag 59: Magic Kingdom, Disney World
Vi visste ju sen tidigare att just den här parken mest är riktad till den yngre skaran av människor. Trots det åkte vi dit, känns ju som att det är den riktiga Disneyparken och det är vi inte ledsna för idag. Lite besvikna över att det inte sprang runt mer figurer än vad det gjorde dock. Vi såg bara två st på hela dagen. Han cowboyen från Toy Story och Kalle Anka, resten såg vi bara i paraderna. Den första paraden som var på dagen var inte speciellt bra och väldigt kort. Inget att stå och trängas över. Då var den på kvällen, Electrical någonting, så väldigt mycket bättre! Den lyste upp väldigt fint i mörkret med alla lampor.
Så åkte vi en berg- och dalbana inomhus, väldigt coolt! Åkte den när jag var där sist också, kan inte fatta att jag faktiskt vågade det då! Vi hälsade på spökena i Haunted Mansion, Snövit och även Nalle Puh och hans vänner också, trevligt. Allt är så otroligt välgjort med dansande hologramspöken och smådetaljer överallt! I spökhuset så åker man större delen i en vagn. Vid ett tillfälle då så vänds alla vagnar mot en spegelvägg och då ser man att det sitter ett spöke mitt emellan oss i vagnen. Alla barnen måste ju skita på sig! Som sagt, otroligt välgjort.
Även kvällen på Disney avslutades med ett storslaget fyrverkeri och även där var vi ca 12 timmar. Att tiden går så snabbt när man har roligt. Dock var det nog den varmaste dagen vi lyckades pricka in så det var lite jobbigt vid sina tillfällen. Otroligt mycket folk också, vet inte hur många timmar vi stod i kö sammanlagt. Antar att barnen här har börjat sina sommarlov nu.
Dag 60: Typhoon Lagoon, Disney World
Dagen började så dåligt! Vi var så arga och på dåligt humör båda två, inte på varandra som tur var utan på Disneys dumma personal! Klantiga sommarjobbare! Förklaringen kommer här:
Dagen innan i biljettkassan till Magic Kingdom frågar tjejen hur många dagar vi ska vara här. Två dagar säger vi då. Ok, säger hon. Ska ni besöka flera parker samma dag eller en per dag? En per dag svara vi, betalar dom dyra pengarna och tackar för oss. Problem då när vi kommer till entrén här i vattenparken och kortet inte fungerar. Får veta att den biljetten vi har enbart gäller för Disneys Theme Parks och inte Water Parks. Skämtar du?! Vi får svettas i kön till information bra länge innan dom snor våra fina biljetter vi ville ha kvar som minne och släpper in oss ändå. Får förklarat att vi tyvärr inte kan få några pengar tillbaka trots att vi betalat för mycket nu, ca 60 dollar. En del ändå tycker jag! Taskigt! Det var ju ändå inte vi som hade gjort något fel. Hur ska man veta att det är olika på något sätt =(
Dagen fortsatte ändå och humöret blev lite bättre när vi får börja springa runt och ha roligt. I alla fall några timmar tills det hörs i högtalarna att alla ska upp ur vattnet pga ovädret som närmar sig. Folk börjar packa ihop sina saker och drar sig mot utgången. Vi ville ju inte gå hem! Det drar säker förbi snabbt så som det har gjort ALLA tidigare eftermiddagar vi varit här. Men nej då, ett par timmar höll det i sig och när det var ca 1 timme kvar till stängningsdags öppnade dom allt igen. Snacka om VIP när det endast var vi och några enstaka familjer kvar, kan inte ha varit mer än 50 personer kvar på hela området! Det var bara att åka bäst man ville, inte en susning till kö någonstans. Så jäkla roligt och helt klar värt väntan!
Vi snorklade förresten med hajar och andra fiskar också, inga fullvuxna varelser men tillräckligt stora ändå. Det var roligt!
Sammanfattningsvis har vi haft tre riktigt bra dagar här i Orlando på alla parker. Lekt som små barn hela dagarna. Sovit har vi såklart gjort på Walle bara några miles ifrån, samma ställe 3 nätter i rad och vakten sa inte ett ljud. Väldigt bra! Vet att det fanns ett som låg lite närmare också men varför krångla och byta. Ibland kan man ju faktiskt få ett nej.
Dag 61: Orlando - Savannah
Med en sovmorgon till 08.30 vaknade vi någorlunda utvilade iaf. Det tar på krafterna att hålla igång, fötterna är lagom ömma och kroppen värker lite efter alla vattenrutschebanor igår. Glömde skriva också om den stora våg dom har på Typhon Lagoon i stora poolen/havet. Ni från Örebro vet ju hur det är (var?) på Gustavsvik, lite samma koncept bara att det här var en jättevåg verkligen! Alla människorna faller som korthus. Vi blev omkullvälta otaliga gånger, lite obehagligt när man inte vet vad som är upp eller ner. Paniksimmade även längst ut en gång också för att få vågen precis i början när den är som störst. Det är alltså inte alls lång tid emellan så vi var tvungna att skynda oss både ut och in för att slippa brytet. Stressigt!
Idag har vi alltså påbörjat roadtripen igen. Milen tickar på och vi är påväg upp till Savannah i Georgia. Stannade och badade vid en rätt öde strand för ett tag sen och det var förvånansvärt kallt i vattnet! Det börjar kännas tråkigt att vi snart ska åka hem, bara ett par veckor kvar. Man skulle verkligen kunna vara här hur länge som helst, det finns så mycket att se och uppleva överallt. Man blir aldrig mätt! Men hem måste vi ju någon gång, det är ju trots allt bara några veckor tills vi åker till Thailand igen och vi saknar familj och vänner där hemma.
Ha det bra!
Sandra
Blev tyvärr inga bilder i det här inlägget. Sitter här på donkan men bilderna tar en satans tid så får bli en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar